Jag vill måla naglarna men istället får de avvakta, imorgon har jag nämligen 2 försök, helt själv utan Ida, hur ska detta gå, hon och jag är ju jordens radarpar?! Även om man termin 5 och 6 gör ALLT ihop, lite påtvingat och att de ska underlätta inför C-uppsatsen men vad tusan mycket som händer termin 5 (med undantag för vetmet) hade man kunnat göra med vem som helst emn what ever. Ida och jag är bra ihop, oftast ;)
Lite less är jag dock på att jag ofta måste ta tag i saker för att få dem hända, ofta gör jag det gärna men ibland testar jag människorna i min omgivning för att se om någon annan tar tag i det. Resultatet varierar.
Har börjat läsa Katrin Zytomierskas blogg och det är underhållande ärligt. Älskar henne i The Voice på tordagsmorgon men hennes blogg är helt klart ärligt, och bara för att jag är barnkär så är de ju en massa baby men vad tusan. Om man själv skulle bli mamma så vad tusan de ockuperar nog ens tankar lite...
På tal om det att vara brutalt ärlig så är det nog absolut inte jag ALLS. Jag tror att ärlighet är alltid eller i alla fall oftast bra men däremot så finns det vissa saker som man lika gärna kan hålla för sig själv så att man inte sårar dem i sin omgivning, nu menar jag definitivt inte ljuga men vissa saker kan man ju lika gärna vara tyst om istället för att gå och berätta de. Är de små saker man är irriterad på kan man lika gärna gnälla om de till någon annan och sedan lägga de bakom sig..
Har ju redan tidigare för det här med ångest på tal och de är nog ingen som känner mig som inte vet att jag har en himla massa ångets för allt och ingenting men tänkte lite mer på det påväg mot gymet, jag kommer verkligen ihåg mycket av de saker som jag gjort eller inte gjort (som folk anklagar mig för att jag gjort) som jag ångrar, och nä jag är ingen ängel och har gjort en himla massa misstag genom livet men vad tusan jag kommer inte ihåg vad en annan kotte gjort mot mig för sånt är jag HIMLA bra på att förlåta och sedan gå vidare. Kanske hade varit enklare om man bara helt varit en ond människa...
typ Carolina är 12-13 år och är i Huddiksvall för att hälsa på Veronica och Eric (om det till och med var sommaren jag bodde där ett tag) och så var jag och mamma inne i en väskbutik där de hängde olika väskor framför varandra och så visar jag en för min mamma och sedan grå vi från affären. när vi kommer runt huset så inser jag att en väska hänger på min arm.. Ångest. mamma sa då åt mig att lugnt gå in i butiken igen och hänga tillbaka den och vi gick in igen, allt gick bra och väskan hängdes tillbaka men ändå, ÅNGEST...
Detta var skrämmande nog drygt 10 år sedan nu och jag kommer ihåg det som igår..
På ytterligare tal om ångest så finns det dokumenterade studier som säger att mödrar med ångetsproblematik ofta överför dessa på sina på barn och det i sin tur kan ge stora problem framför allt med rädsla i ex tandvårdssituationer och förmågan att kasta sig på livet och att denna typ av barn ofta blir ängsliga och blyga... Hmmm helt klart något att ta hand om...
Har idag tagit mig för att anmäla mig på studera.nu och anmäla mig till några kurser, det kan ju (hoppas VERKLIGEN inte) att jag står utan arbete till hösten och då är planen att jag ska fortsätta läsa lite. Så de blev:
1. Oral hälsa med fokus på barn
2. Oral hälsa ur ett samhällsperspektiv
3. Oral hälsa med inriktning folkhälsoarbete
4. Näringslära
5. Samhälle och ekonomi
Jag borde åtminstone komma in så att jag kan få studiemedel och inte behöva leva på nudlar för alla som känner mig vet dessutom att jag gillar att shoppa, ooops....
Nä nu kanske en vetenskaplig artikel eller bara min bok....
Puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar